Hmm, idag har jag..
gjort en massa sjukbesök
återupplivat en mumie (det är det inte alla som får göra)
fått grusstänk över hela mig, inklusive ögonen, av en långtradare
visat hela min bakdel för halva bussen
Kommit hem, blivit arg, när jag upptäckt av min kära mor inte kan leda ett renoveringsprojekt då hon förstört halva köket...
Ja var det något mer?
onsdag 16 april 2008
söndag 13 april 2008
If headline link doesn't work, click here
Jag har hittat en låt av Kings of Leon. Låten heter "Mr Goldfinger"
Jag känner mig
låt oss säga träffad..
"I'm doctor Goldfinger
I'm doctor Goldfinger"
Jag känner mig
låt oss säga träffad..
"I'm doctor Goldfinger
I'm doctor Goldfinger"
16 grader

"När mamma gör pannkakor har de ofta formen av en stat eller ett land. Det är så jag har lärt mig geografi. Om det låter bisarrt så måste jag påpeka att jag inte pratar om knöliga klumpar som kanske liknar Kalifornien, om man kisar.
Nej, här snackar vi kustlinjer, bergsområden och små markeringar där storstäderna ligger. Mammas jobb är ju att rota folk i munnen, och då blir man väldigt, väldigt noggrann. Hon kan rita helt raka linjer utan linjal och göra hur avancerade servettbrytningar som helst. Jag är inte alls lik henne. Mina linjer är krokiga. De vill sällan gå raka vägen från a till b...."
Jag sitter inne
med en bok
och det (har) regnat.
lördag 12 april 2008
I'm good I'm gone..
Ska jag skriva?
vet inte riktigt..
Har inte haft någon lust att skriva.
Och har inte det nu heller.
Kanske, kanske
vet inte riktigt..
Har inte haft någon lust att skriva.
Och har inte det nu heller.
Kanske, kanske
tisdag 8 april 2008
Vart tog du vägen?
måndag 7 april 2008
Mixie Pixie
Idag när jag åkte den trevliga 25:an in till staden så hände en ganska pinsam sak.
Både min tremänning och min faster klev på bussen. Jag satt där vid barnvagnsplatsen och de sätter sig mitt emot mig.
Ja.
Jag har inte träffat dem på ca 5 år och jag hoppades inte att de skulle märka något. Så min uppgift de resterande 20 minutrarna var att försöka att " inte finnas".
Jag blev själv lite, lite sentimental, när jag började tänka på min så kallade egna farmor som är död, och min farfar som inte vill träffa mig, min morfar som dog innan jag fick träffa honom och min kära mormor som bor mer än 10.000 mil(km?) härifrån. De satt och pratade, bara pratade. Det vill jag också kunna göra.
Mamma?
Nej
Aldrig.
Sen innan min faster ska gå av så säger min tremänning.
-Du vet hon som sitter mitt emot oss det är (mitt namn)..
-Men titta, ja det är det ju
Sen så går de av och jag fortsätter som att inget har hänt...
Både min tremänning och min faster klev på bussen. Jag satt där vid barnvagnsplatsen och de sätter sig mitt emot mig.
Ja.
Jag har inte träffat dem på ca 5 år och jag hoppades inte att de skulle märka något. Så min uppgift de resterande 20 minutrarna var att försöka att " inte finnas".
Jag blev själv lite, lite sentimental, när jag började tänka på min så kallade egna farmor som är död, och min farfar som inte vill träffa mig, min morfar som dog innan jag fick träffa honom och min kära mormor som bor mer än 10.000 mil(km?) härifrån. De satt och pratade, bara pratade. Det vill jag också kunna göra.
Mamma?
Nej
Aldrig.
Sen innan min faster ska gå av så säger min tremänning.
-Du vet hon som sitter mitt emot oss det är (mitt namn)..
-Men titta, ja det är det ju
Sen så går de av och jag fortsätter som att inget har hänt...
söndag 6 april 2008
"A poem is like a naked person"
torsdag 3 april 2008
Sleep the Clock Around
De finns här...
Otroligt
Jag flyttade hit. Ute på "landet".
En dag var jag påväg hem från min busshållsplats och jag tittar mig lite omkring, det var så vackert väder.
Och fåglarna sjöng!
Jag vänder mitt huvud till höger och få se tre män som står och pratar vid en dörröppning vid vid ett annat hus. Jag känner genast igen en av männen, och det gör nog resten av detta län. Det är Jehovas vittnen. Otroligt att de släpat sig ända hit för att pracka på folk en massa strunt.
Jag kommer ihåg när de var upp i våran lägenhet och började snacka en massa. Då säger mamma:
-Men jag är Thailändare, som en dålig ursäkt
Och tror det eller ej men då säger en av männen..
-Men vi har ett häfte här som är på thailändska.
Då är det ett häfte där allt står. På thailändska!
Överambitiös.
Otroligt
Jag flyttade hit. Ute på "landet".
En dag var jag påväg hem från min busshållsplats och jag tittar mig lite omkring, det var så vackert väder.
Och fåglarna sjöng!
Jag vänder mitt huvud till höger och få se tre män som står och pratar vid en dörröppning vid vid ett annat hus. Jag känner genast igen en av männen, och det gör nog resten av detta län. Det är Jehovas vittnen. Otroligt att de släpat sig ända hit för att pracka på folk en massa strunt.
Jag kommer ihåg när de var upp i våran lägenhet och började snacka en massa. Då säger mamma:
-Men jag är Thailändare, som en dålig ursäkt
Och tror det eller ej men då säger en av männen..
-Men vi har ett häfte här som är på thailändska.
Då är det ett häfte där allt står. På thailändska!
Överambitiös.
onsdag 2 april 2008
I'm moooving to N.Y

Imorgon fyller kära mor 50år. Det är gammalt, det är hälften av hundra. Jag har köpt en "sista minuten" present. 495 kronor för att vara exakt. Vill att hon ska bli glad..
Ytligt
Undra vad min broder köpt till henne?
Idag när jag åkte buss så brakade det till rejält i bussgolvet precis bredvid mig. Jag blev jätte nervös för jag trodde den skulle gå av på mitten. Det låter väldigt extremt men så är jag kanske...
..Eller inte
Men ett annat bussminne jag kom och tänka på nu är när jag bodde i den hästformade stadsdelen. Jag var påväg från skolan hem efter en, som vanligt, tröttsam dag. Jag sitter på bussen, mitt emot mig sitter ett riktigt nervrak. Inte för att jag är fördomsfull eller något åt det håller, men han ser ut att komma från, ja vad vet jag, mellanöstern. Han sitter och kramar sin ryggsäck hårt i famnen, precis som om att något var påväg att hända.
Den enda tanke som far genom huvudet var "jag kommer att dö, det är ett bombattentat!"
(Hyperventilation)
Ytligt
Undra vad min broder köpt till henne?
Idag när jag åkte buss så brakade det till rejält i bussgolvet precis bredvid mig. Jag blev jätte nervös för jag trodde den skulle gå av på mitten. Det låter väldigt extremt men så är jag kanske...
..Eller inte
Men ett annat bussminne jag kom och tänka på nu är när jag bodde i den hästformade stadsdelen. Jag var påväg från skolan hem efter en, som vanligt, tröttsam dag. Jag sitter på bussen, mitt emot mig sitter ett riktigt nervrak. Inte för att jag är fördomsfull eller något åt det håller, men han ser ut att komma från, ja vad vet jag, mellanöstern. Han sitter och kramar sin ryggsäck hårt i famnen, precis som om att något var påväg att hända.
Den enda tanke som far genom huvudet var "jag kommer att dö, det är ett bombattentat!"
(Hyperventilation)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)

