Arrivederci

Tillbaka från Italien om tio dagar

*skrattar*

Park bench theories

Att titta på ett sprakande ljus får det att kittlas i mitt högra ögas övre ögonglob.

Someday baby

Dörren stängs.
Bakom hörs ett mummel utav röster.

Är det verkligen nödvändigt att tala om någon i tredje-person?

Kontinentalsockeln

Endast tre timmar av min vakna dag och jag känner redan för att gå under jorden...

Av någon idiotisk anledning så var bussen "fulsatt" och körde förbi stationen. Sedan när jag väl satt på nästa buss upptäcker jag att jag kommer vara försenad till mitt första prov inom marinbiologi. Jag vill genom min otroligt stora psykiska kraft föra bussen snabbare till centrum så jag kunde komma av inom en snar framtid. Men då skulle såklart någon idiot cykla mitt framför bussen på bilvägen. Bussen kunde inte heller köra om på den smala vägen. Så jag bet mina käkar och höll käft. Väl framme många minutrar senare så upptäcker jag att jag inte har någon aning om vart vi är. Så det blir bara att börja springa mellan våningarna. Först 2:an, kollar omkring lite, sedan 3:an, 2:an igen. Och till sist upp till 3:an.

Jag sätter mig ner pustar ut. Fan. Varken penna eller sud. Frågar en i klassen. Får en bläckpenna. Tänker skriva mitt namn på tentan och mitt i halva slutar den fungera. Vad är det för högre makter som gör så här?!

" Förklara vad en termoklin är?"

Klacken!

Just nu i denna fas i mitt liv har jag blivit sådär lagom neurotisk. Ja. Därav en av anledningarna till varför jag inte vill åka till Rom om en vecka. Flygrädslan gör så att det kan hända lite olyckor.

Min alltid tillförlitliga känsla säger mig att flygresan kommer kantas av udda händelser. Som att när vi väl sitter på flyget ser jag en man/kvinna som ser härjad ut och tittar sig stressat omkring. Plötslig reser sig denna person sig upp och visar en bomb på magen. Denna person börjar säga en massa meningar men jag kan endast se läpparna röra sig. Det enda jag tänker är " det är alltså så här mitt liv kommer att sluta?" Men jag vaknar upp ur mina tankar när jag hör pistolskott från cockpiten. Planet börjar skaka och syrgasmasker kommer ned från luckor ur taket. Jag sätter på mig denna och håller hårt i min kompis hand. Hon grinar. Planet börjar ändra riktning och jag ser på den visuella kartan att vi är påväg mot något av Baltic-länderna.

"Nej Klacken, du ska inte dö såhär. Nu väntar ditt liv som en billig hora"

Buzz my life

Apropå krypet.

den är nu ute..

KIWI

Dans la matinée, je me suis levé avec le froid, enveloppant la chambre

I går kväll hände något makabert. Efter en lite utmattande dag så beslöt jag mig för att gå och lägga mig tidigare än vanligt. 21:00. Efter cirka en halvtimme så hör jag något som brusar och surrar ovanför mitt vänstra öra. Jag viftar bara bort denna varelse och försöker vidare med att komma in i drömlandet. Men den ger sig inte! Den attackerar mig med stor våldsammhet och rätt som det är är den inne i mitt öra. Jag fick panik. Satt mig käpprakt upp och försökte med alla metoder att få ut den. En tops, pincett och en tops med vatten. Men nej. Det funkade inte. Jag känner hur den kryper och jag fasar över vad som komma skall. Denna varelse lägger sina ägg vid min trumhinna som funkar bra som barnkammare med det mjuka vaxet sedan kommer man kunna se små runda utbuckningar vid mitt öra där de kryper omrkring. Jag kommer förlora hörseln och de kommer med säkerhet infektera hela min kropp. Min tänkta lugna kväll blev istället fylld med hysteri och skräck. Kanske kryper den in i min hjärna och gör det bekvämt för sig och börjar säga åt mig vad jag ska och vad jag inte ska. Den kommer att styra över mitt liv som en allsmäktig.

Åh du store kryp, jag tillber dig i ....

Snar framtid inom 5 år

Jag bara väntar på att det ska hända. Mitt framtida liv ingen kan styra över. Jag kommer att ses med ett slitet grått linne med hål och fläckar på, med en reklamkeps, prasselbyxor med hål i skrevet, snus, polisonger, hårväxt på diverse ställen, infekterad piercing, svettfläckar, foppa- tofflor....

jag kan bara invänta mitt farmtida liv, ett liv som sopgubbe hos Sita. Inget ont alla ni soparbetare ute i landet, ni gör ett jätte bra jobb.

Förutom den idioten som alltid lyckas välta våran soptunna för matavfall utanför huset.

existentiella vardagen som möjligen existerar.

Igår var jag hos mördarregleringen. Ja tänka sig. Satt i väntrummet och var smått panikslagen. Sitter två andra och låtsas som ingenting. Typerna "jag har en röd dyr jacka av Peak" , en i stilen "keps och flottiga byxor i mjukismodell, jag bryr inte *snus förekomme ofta*".

Efter en tag så ropar mördarjobbarna upp mitt namn fel, såklart. Men skiter i att rätta henne. Vill inte dö i förtid. Vi skulle ta några bilder. Men först! Jag fick gå in i ett litet rum men någon konstig maskin som ser ut som en väldigt stor elvisp. Jag får ställa mig i denna gigantiska elvisp och den klämmer fast mina tinningar något så enormt. Smärta. Och mitt i allt detta ska jag lyckas stå still och bita i en liten skena. Jag känner något. Är det gud? Jag börjar se ljuset...

Då var det klart...

Is my head still on?

I morse när jag åkte buss såg jag gäss flyga.

...

Det är inte en familj, jag kallar det en genetisk tvångssammanhållning

Rebellen är nära..

Reply: That summer at home I had become the invisible boy

Feel it to belive it

Myter om dyrhet, anda, båtar, linor, rastplatser, vägkrogar, fallhöjd, vattenfall, bäckar, vatten, kisspaus, timmar, illamående vid sned färdriktning, busspojken, mintgrönt vatten, vind, ålekråka, sjöbodar, bojor, långt hår, svett, regn, myr, skräck, branta berg, inlevelse, utlevelse, insikter, överdrifter, illaluktande, filmen om ringen, 1000 affären, choklad, luftbubblor, snö, plast, glaciär, kalfjäll, retro chokladmjölk, skenheligt, vita hus med mörka knutar, den Hitler Jugend inspirerande staden, öppet hav, ön, stenar, anemoner, bottenhugg, läckande stövlar, våtdräckt, får med svansar, det obligatoriska sjömansskägget, alger, brunt, grottor, strand, redskap, blaskig soppa, gitarrspel, marinbiologiliv, riktning, vickning, krabbor, litterina litterina, tjurliv, Norge liv!