Night stroll...

Om du äter fyra då blir du en myra.

Det finns vissa saker som gnager oss alla. En av mina är skägg. Eller rättare sagt skäggväxt. Tänk vad underbart att kunna ha skäggväxt. Polisonger, helskägg eller mustasch. Det är kanske inte så aktuellt för mig för att jag inte kan odla och sen skulle det se konstigt ut om jag en dag skulle komma med en mustasch....

Brandenburg

Nu får det räcka.
Man ringer inte till en människa klockan 03:40 på natten, eller morgon om man nu vill kalla det. Det är förlåtligt att ringa 1 gång. 1 gång inte 8 gånger under en period av 30 minuter. Och till råga på allt var jag barnvakt. Och där låg jag. Hos min broder i stadens mörken med min kompis och barnet. Party- Prinsen var ute på nattens äventyr. Och var inte hemma! Var det så svårt att fatta. Efter den 3:e gången borde man fatta, om allt står rätt till där uppe, att man inte behöver ringa något mera. Och vi svarade tillslut och då var det någon jävla tjej som självklart sökte min bror. "NEEEJ, HAN ÄR INTE HEMMA...". Okej nu var det över....

... eller inte. Nu ringde det igen och det var ett privat nummer. Vi svarade och denna gång var det en man. Glad i hatten. Samtalet slutade med att de fick min brors mobilnummer och ett "Godnatt gumman". Gumman fan för det....

Men att vara barnvakt kan vara en riktig utmaning. Inte bara det att man ska torka rumpan om denna levande bajsmaskin utan man ska också utså filmer. Och just denna gång blev det "Bratz". Jag slösade bort ca 1h 30 min av mitt liv på överdrivna ansiktsutdrag och läppglans...

Där jag växte upp och så..

Ett år äldre
Snart går det utför
Men den bästa tiden är snart...

Igår..
tack.

50 ways to leave your lover...

Skärpning!!

Your not coming home tonight

Dagliga stressen
Förberedelser
Eftersom den andre jobbar, som vanligt
Precis som de senaste 5 jularna.
Korv. Prinsskorv.
mmmm
I vardgsrummet står det en liten skål med godis.
Skulle inte ta men tar en för all möda.

Dörrknackningar.
Vi har ingen dörrklocka
-Finns det några snälla barn??!!!
Nej
Det är inte tomten utan min bror
Med samma resa kom också hans avkomma, eller barn låter nog bättre

Och jag fick även vara tomte
Aldrig, aldrig igen
Ingen supertalang.
Halka i snö är inte skönt
Och få havla luftillförseln blockerad av en gummimask.
Lukt och ofrivillig smak av skägget
Som mot viljan trängde sig in i munnen....

hjul

I dessa juletider känns det som om jag endast städat. Firar detta med att lägga upp en superjulig bild...

6 klara anledningar till varför jag helst avstår att bada i havet.

Och då syftar jag på tropiska och subtropiska hav.

1. Det finns hajar. 453 klassificerade arter av rena mördarmaskiner.
2.Hydrophiidae, alltså havsorm. Dessa randiga till synes rätt så vackra djur har ett gift som är mer koncentrerat än landlevande ormar och är desto mer giftiga. Nej tack
3.Murenor. Dessa läskiga djur som lurar i rev och sprickor.
4.Barracudor är en väldigt snabb rovfisk. För dem som tittat på Hitta Nemo kanske vet att det är just denna fisk som äter upp Nemos mamma och äter upp alla äggen förutom ett, Nemos.
5. Dessa "Black smokers". Livets uppkomst eller ej. Namnet är skrämmande.
6.Jätte bläckfisk. De kan bli upp till 20 m i diameter. Och deras sugkopparavtryck kan vara lika stora som en tallrik.

Annars står havet mig nära om hjärtar. Och det kommer det alldit att göra.

Vatten+ tvål= rent

Var på toaletten nyss. I byggnaden. Finns tre stycken och jag var från början ensam. Sedan kom det två killar och alla var upptagna. Seg som jag är så blev jag ändå klar sist. Det jag vill komma till är att varken någon av dessa tvättade händerna! Äckligt, ja. Har inte eran mamma lärt er något vett?
Och en av ringarna var inte ens nedfällda. Hemma kanske det inte är sån stor grejj men på offentliga toaletter.

Tack för mig...

Tell me in the morning

Jag ber mig själv.
Håll ut för guds skull!
En enda dag kvar.
Sedan avslutning.
Med en massa tid för snö.
Det vita.
Inlämning.
En.
Sedan en dag
Avslutning.

Klacken blir nöjd.

Tabloid lover.

Vilken skön dag. Gjort vissa nödvändigheter och ett telefonsamtal gjordes. Ett enda sedan var hela dagen ledig. Eller sjuk om man vill säga så. Så otroligt helt underbart skönt har det varit. Sov ut, sedan tog jag bussen in till staden för att handla lite julklappar. Man kan tycka att om jag ändå ska in till staden så kan jag lika gärna gå i skolan. Men nej. Ett stort nej. Det är det som är hela grejjen. Att inte behöva. Så fort jag vet att det måste göra skjuter jag upp det. Dag efter dag. Istället för spontana läxläsningar jag gör, de går allt mycket bättre.

I sommras lånade jag ett par cd-skivor från mors kompis eller en bekant till familjen låter bättre. Har fortfarande inte lämnat tillbaka dem, även om jag åker dit och besöker dem då och då och vice versa. Bra skivor är det. Bl.a. en skiva med Bob Dylan. Jag ska så fort jag får tillfälle ge dem skivorna. Börjar bli lite pinsamt.

Dono è stato evidente!

NU. Äntligen vet jag.....

Alloway grove

Ssssooooooovvaaaaaaaa uuuuuuuut!
(imorgon alltså)

Försök i år igen

Jag har nog inte talangen till att köpa julklappar. För det första är det lite överskattat men det är klart jag köper julklappar för att sedan ge bort dem. Det är kul. Men inte alltid har jag lyckats, kan man säga. Några gånger. Jag vill att mina klappar som jag ger bort ska först och främst vara personliga. Men ibland blir det så fel. Lite väl fel.
1. Jag kommer inte riktgt ihåg om det var födelsedagspresent eller julklapp men jag förstår inte riktigt min tankegång. Jag köpte en..... kapsylöppnare. Vem köper en kapsylöppnare som present?! Okej att den var fin och från Thailand men lite mer tanke nästan gång.
2. Det här är nog det värsta. En kompis fyllde år och jag skulle köpa något i sista minuten innan jag åkte till henne. Något enkelt, hon brydde sig inte så mycket. Jag köpte en ros, det är fint. Och sen tänkte jag efter. Vad mer gillar hon. Choklad! Jag köpte 3 stycken chokladbarer. Väldigt goda. Det upptäckte jag senare. Bussresan var lång, väldigt lång och jag blev hungrig. Vad kunde jag göra om inte äta lite, lite av dessa chokladbarer. En gör väl inget? Eller två...
Hon blev glad över min "personliga" present och skrattade över vad jag gjort.

Jag kan nog inte det här med bra presenter...

Inni mer syngur vitleysingur

Dagens outfit:
en stor blå batiktröja
en hoodtröja som jag snodde från min bror för flera år sedan
ett par för stora underställsbyxor

Det är nästan så vackert att en tår letar sig fram....

KameraKåt

Ja, det kan man nog säga. Så fort jag ser en kamera så skiner jag upp och roffar åt mig den. Jag blir lycklig! Jag har två minnen från dagen.

Ett var när det kära lucia tåget skulle förbereda sig och jag blev tilldelad en kamera för att knäppa kort på tåget. Skolans systemkamera. Kul. Men lite fasligt var det att de ristat in skolans namn på blixten. Det ser så fult ut. Men annars hade nog vem som helst snott en kamera. Tanken flög genom huvudet...
Men som den moraliska människa jag så blev det såklart inget med det.

Det andra minnet var när jag skulle kliva på bussen hem. Sätter mig bredvid kille i 25-års åldern. Inget speciellt med det kan man tycka. MEN. I sin hand hade han en systemkamera! Och på direkten kunde jag inte slita mina ögon därifrån. Det var en Nikon, det såg jag.
Sen råkade jag somna och vaknade med öppen mun.

Det är alltid lika charmerande när det händer....

Grape

Under the streetlight.

Sitter och lyssnar på en gammal låt, av en känd artist. Fick för mig att ladda hem några låtar. Och då minns jag. När jag var liten med min far. Vi var ute på någon liten trevlig marknad eller liknande och han ser ett skivstånd. Vi gick dit och han letade fram en skiva. Det är samma artist. Kommer ihåg recensionen han gav mig. Gitaren, rösten, melodierna. Minmen jag glömt eller kanske ovetande förträngt kommer tillbaka.
Opartisk.
Partisk.

Sammanträffande eller bara en genetisk biverkning?

Welcome to H

Imorse så var jag helt likgiltig, näst intill apatisk. Vad berodde detta på?
Ja, inte vet jag. Men när jag begav mig till bussen så fann jag mig själv stå på ett istäcke lika stort som jag vet inte vad. Det var bara att isa iväg...
Och till busshållsplatsen så ska det, till bestraffning, finnas en lång, hyffsat brant backe. Jag svor och fnysste åt denna morgon hallka. För när jag kommer komma hem kommer jag svära åt all slask som finns istället.

Jag har även tänkt. Vid backens ände finns det en bro. Denna bro är ultimat för ett överfall av något slag. Rädd är jag inte men ibland låter jag tanken flyga iväg. Det skulle som exempel passa att kasta ner tunga ting från denna bro. Och hela denna skräckkänsla förhöjs av att gatulyset är trasigt vid två av dem.

Bilden

Den lyckligaste tiden i mitt liv.

A change is gonna come

Som överskrifter andtyder kommer en förändring hända. Förändring kanske är fel ord mer som ett beslut. Och jag har bestämt mig. Lite motvilja ja, men det blir bäst så...

K.L.A.R!

Konstpaus!

Inte direkt. Snarare en flykt från läxor och annat som egentligen måste göras.

Förresten, vi håller på att sätta upp en tegelvägg i vardagsrummet. Vart kom tanken ifrån?! Det är vackert med en riktig tegelvägg med nu är det bara sånt kraffs som är printat på en tapet.

Min tumme pekar väldigt mycket nere.

Innan sa mor att vi skulle sätta en projektor framför och sedan rita ett mönster direkt på väggen. Eller min begåvade vän skulle göra det. Då mor och C har en diskusion i rummet hör jag henne berätta detta.

- Vi skulle låta henne göra fina Thailändska blommor på väggen.

- Hon som var här igår? (som vanligt lagomt pessimistiskt)

- Ja hon är jätte duktig på att rita.

- Ja, du kan låta henne rita Thailändska blommor nere i källaren på insidan av garagedörren istället, haha!

Ibland undrar jag vad inte den där människan inte greppar, för något är det ju...

Jag välkomnar godhjärtat soul.

Många säger att deras humör bestämmer musiken för stunden. För mig är det snarare musiken som bestämmer humöret. Alla låter på iPoden är nästan i densamma genren. Och sen så beror det mycket på säsong. Viss musik passar bättre på hösten än på våren etc. Det är inget bestämt, har bara sett det mönstret. Och nu när vinter kommer med små hopp så tar jag fram de gamla klassikerna. Och vad mysigt det är! Inte de sliskiga jullåtarna som du hittar på vilken "Christmas Songs Vol.2". De kan jag gärna vara utan. Jag skulle nog säga låtar med mer "mer" i sig...

Geniet Fred.

Klapp's

Det är trevligt med övernattningar. Riktiga övernattningar. Som när man var liten. Kommer ihåg första gången jag skulle sova över hos en kompis när jag var liten. Det var också hon som ligger bland lakanen på bilden nedan, men hon syns knappt. Jag var kanske 7-8 år och skulle för första gången sova ensam hos någon annan. Visst skulle det gå bra tänkte jag. Men sedan efter mina föräldrar åkt iväg på kvällen skulle vi lite senare sova. Jag fick en tältsäng, dagen till ära. Och vi gick och la oss. Men inte kunde jag sova. Jag fick ett gossedjur föreställande en fjällräv att sova med, den ville jag ha. Men jag låg vaken. Tillslut fick jag i alla fall ringa mina föräldrar mitt i natten, gråtandes. De kom och hämtade mig. 3.5 mil fick de köra. För inte bodde de i staden heller. Så jag vet inte riktigt om man kan kalla det en hel övernattning.

Och i jultiders anda begav vi oss till staden för att införskaffa oss lite julklappar. Vilket jobb det är att klura ut vad man ska ge till en person. Den ska vara finurlig, personlig, kanske ha en speciell betydelse och samtidigt inte kosta en förmögenhet. Jag hittade klappar till min bror och hans dotter. (Jag är faster, ja). Och tre stycken har jag redan köpt. och två kvar. De mer svåra. Och vad nyfiken man blir när folk säger att de har köpt något till just mig. Vill veta vad det är!

Be somebody

Fått med mig hem

Kompis Pumkin myser bland lakan.

...

Smaka på min otroliga sarkasm!

(din jävel)

Within me a lunatic sings

I fönstret lyser solen

Nu har jag den. Den lilla metalliknande saken på min överkäke. Konstigt men nödvändigt. Känns bra att man får den så pass sent också, men det spelar ingen roll. Hellre metallkäft något år nu än problem och en massa summor när man blir äldre.

Lite öm är jag. Ja. Men det konstiga är att jag inte kan sluta dreggla.

Mungiporna är konstant fuktiga..

Today, I will get braces!

Och jag ska försöka dokumentera dagen med min kamera...

Big in Japan.

Kollade igenom lite bilder.

Såg denna och kom och tänka på sommaren.

En av mina favoritbilder, faktiskt.

ingefära+ saft=sant

Jag fick ett tips...

Tipset var att hon tyckte att jag behövde hennes kur. Jag som gått runt och hostat och haft influensa för två veckor sedan och fortfarande går runt och hostar testade detta. Receptet var saft + ingefära= hosta borta ett tag. Häll blandad saft i en kastrull och skiva ner 1 cm tjock ingefära och koka runt lite.

Till er alla: det funkar faktiskt eller så är det bara placebo.

Annars kan man dricka det för att det är gott!

"De är tyska men sjunger på spanska, så jävla sjukt!"

Jag har ett problem. Visserligen har jag vetat om det en längre tid nu. Men just denna dag blir jag mer påmind om det. Jag kan inte bajsa på offentliga toaletter! Sen vad som räknas med offentligt är helt inviduellt. Jag kan inte "göra det" hos kompisar, på stan och inte på caféer. Ibland kan det vara ett litet problem måste jag erkänna. Som i sommras på festival. I år på Peace & Love. Jag kan klara tre dagar men inte fyra! Där går min nödiga gräns. Så ja, jag bajsade! Inte på mig såklart utan på en toalett och gud vad jobbigt det var. Tog på min personliga integritet. Sen så var det Italien. 10 dagar. Klart jag bajsade men inte var det kul. Men jag tror inte att någon människa tycker det är kul med bajs.....

Och min tillvaro blir inte bättre när jag sitter med tre klasskompisar i denna datasal. Varav en som hotar med att säga att han fuskar på spanskan om han inte stänger av musiken. Håller med om att musiken bokstavligen talat suger. Men hotet kanske han ska öva mer på....

Grubbla bör man annars dör man.

Nu har jag alltså 2 timmar till mitt förfogande. Vad ska man göra? Har inget att göra. Grubbla kan man alltid göra men det är lite tråkigt och ensamt. Nej grubblet får vara. Sitter just nu i en av skolans datasalar. Det är i salen där det står på dörren "Endast skolarbete!". Så jag vet inte riktigt. Det var fullt i de andra salarna och helt tomt i denna. Vad kan det bero på? Hoppas bara att inte en av data-gubbarna kommer in traskandes och spärrar mitt konto. Egentligen skulle det inte ha någon betydelse för jag kan ändå inte spara arbeten på det....

För någon dag sedan följde jag med min mor och handlade. Vad tråkigt det kan vara. Jag som ögnar igenom butiken och scannar av det jag tycker kan vara behövande. Hon som går i snigelfart och ska stanna och kolla på allt med färg. Vad det rycker i mina armar som bara vill trycka på henne i ryggen och skrika "Vafan kan du inte gå snabbare?". Men vi hade inte bråttom, så visst. Jag fick ta och lugna mig lite. Som vanligt. Kanske har ett problem med humöret ibland. Erkänner det men det blir inte direkt bättre...
I alla fall. Där stod i vi affären vid mjölkdisken. Jag, som är den enda av oss två som dricker mjölk, väljer lättmjölken. Den med blå förpackning med fetthalten 0.5%. Inte för att det spelar någon roll . Tycker den smakar mindre grädde och därav gillar jag att dricka den mer till maten. Men hon säger då:
- Varför tar du inte den vanliga mjölken?
- Vilken "vanlig mjölk"?
- Den där... (hon pekar mot de gröna 1literspaketen de har halten 1.5%)
- Jag tycker den här smakar godare. (Håller visande upp det blåa)
- Men finns den inte i vanlig förpackning?
- Vilken, den här blå? Det är samma mjölk förutom att de har bytt till julutseende.
- Varför då?
-För att det är så!
- Men ta dem istället (pekar visande mot de gröna paketen)
- Nej för de finns ändå inte i 1.5 litersförpackningar...!
-Jaha, varför då?
- Ja mamma. Hur ska jag veta det?

Så trevligt kan det vara att handla. Så jag slipper det gärna. Men jag har tjatat om mina linfrön nu i veckor så jag fick sätta slag i saken. Nu har jag två burkar hemma. Men tydligen så var det ett problem hur jag skulle äta dem. Jag ville ha dem i vaniljyoghurt och hon ville att jag skulle ha dem i gröt. Nej. I yoghurt!!!!

Mr. Pitiful

Ibland undrar jag hur mina förhållanden är till mina nära. Vad är det som gör att de är kompis med just mig och inte personen på gatan eller hon som jämt har fotbollsträning och gillar att titta på de nya avsnitten av 90201? Kollade lite faktiskt igår. Men bytte snabbt. Tjejerna är så abnormt smala så jag vill bara hoppa genom rutan och ge dem min leverpastejsmacka med gurka på.

Igår kväll så bläddrade jag igenom en "bok" som Pumkin gjort. I den finner man bilder, texter och citat från hela vår vänskap. Vi har varit kompisar sedan barnsben och om hon, av en konstig anledning, får för sig att inte vara min vän längre så kan hon inte direkt bli av med mig. En vän sen barnsben kanske inte är lätt att bli av med, jag vet ju ALLT! Och det finns säkert flera som också har sånna här kompisrelationer. Vi gör allt som folk i förhållanden gör, utom den sexuella delen. Tack. Nu har jag ingen aning om vart jag vill komma. Kanske är det att just vi inte träffats på flera veckor(år enligt min räkning) som gör mig alldeles nostalgisk...

Rubber in the back.

" 4. Uträtta ditt arbete med flit och glädje!
En skrovligt arbetshand är en vackrare prydnad för en husmor än gyllene halsband och glänsande armringar. Därför skall du älska ditt arbete, som gör dina händer sträva men själen glad och munter. Flit skall vara ditt dagliga lösenord. Rör dina armar och händer i rastlös verksamhet och använd också i arbetet ditt huvud och förstånd som Gud givit dig då kan du alltid vara glad och nöjd."

// Ur kommissionen för arbetarnas väl (omkring 1900)

Ja, varför inte? Jag kommer till en plats där allt är frid och fröjd. Och enligt denna text så är detta ett av exemplen hur man gör vägen ditt mer prestigefylld.