Det är trevligt med övernattningar. Riktiga övernattningar. Som när man var liten. Kommer ihåg första gången jag skulle sova över hos en kompis när jag var liten. Det var också hon som ligger bland lakanen på bilden nedan, men hon syns knappt. Jag var kanske 7-8 år och skulle för första gången sova ensam hos någon annan. Visst skulle det gå bra tänkte jag. Men sedan efter mina föräldrar åkt iväg på kvällen skulle vi lite senare sova. Jag fick en tältsäng, dagen till ära. Och vi gick och la oss. Men inte kunde jag sova. Jag fick ett gossedjur föreställande en fjällräv att sova med, den ville jag ha. Men jag låg vaken. Tillslut fick jag i alla fall ringa mina föräldrar mitt i natten, gråtandes. De kom och hämtade mig. 3.5 mil fick de köra. För inte bodde de i staden heller. Så jag vet inte riktigt om man kan kalla det en hel övernattning.
Och i jultiders anda begav vi oss till staden för att införskaffa oss lite julklappar. Vilket jobb det är att klura ut vad man ska ge till en person. Den ska vara finurlig, personlig, kanske ha en speciell betydelse och samtidigt inte kosta en förmögenhet. Jag hittade klappar till min bror och hans dotter. (Jag är faster, ja). Och tre stycken har jag redan köpt. och två kvar. De mer svåra. Och vad nyfiken man blir när folk säger att de har köpt något till just mig. Vill veta vad det är!
1 kommentar:
hhahaha, vad söt du måste varit!
Skicka en kommentar