Perioderna som blir.

Okej. Det är bra.
Men hur kan Grumme skapat diskmedel som luktar vind, hav, skog och sol?

Kan någon säga mig hur vind luktar?

Mykonos

Tålamod ger... vadå egentligen?
Eftertänkanden?

Jag är då en av dem som har en tendens att falla för impulsen. Jag tänker "om jag inte gör detta kommer jag tänka sedan hur det skulle ha varit om jag inte gjorde det och att vara efterklok kan man lika gärna vara när man är död".

Känner. Gör det. Gjort.

Inte en gång till...

Rand, rouge et le gel dans la nuit

Och sen denna lagom storslagna huvudvärk som gör sig påmind så här dagen efter...

C'est la vue d'ensemble qui compte...

Nidification-box

The day is brave...

(eller något)

The communication is beyond zero

Jag skulle vilja knuffa ner dig för trappan flera gånger om. Se dig ramla ner och sträcka ut armarna i förtvivlan blandad med panik i ett försök att greppa tag i...
Nej. Det skulle vara bättre om...

Hon ljuger. Hela tiden.
"Hon pratar med sina kompisar om att du ska hjälpa henne med etc", "hon är glad och snart börjar hon väl kalla dig för farsan".

?!?!?!
Aldrig, aldrig, aldrig.
Någonsin tänker jag sjunka till den nivån.

Nu passar såklart alla ideér om att umgås. De kulturella. Men självklart är inte jag inräknad.
Kommer aldrig att vara.
Inte med i bilden.
Tillställningar, promenader, gemensamma middagar osv. Aldrig förut.


Kommunikationen är DÖD...

beach 08

Den här sommaren som var, eller är om man nu kan säga så, gjorde jag en lista på alla böcker jag läst. Tänkte dela med mig av denna lista. Mycket av dem är böcker jag velat läsa en längre tid. Listan står i ordningen jag läst dem...

Luftslottet som sprängdes- Stieg Larsson
Vi i villa- Hans koppel(som egentligen heter något annat)
Kalla det vafan du vill- Marjaneh Bakhtiari
Olivia Joules fria fantasier- Helen Fielding
Sista dansen på the harvest moon- K.C McKinnon
Andras blod- Simone de Beauvoir
Bryssel- Mats Kolmisoppi
Fjärilen i min hjärna- Anders Paulrud
Pärlor från månen- Nora Roberts
Hjärnmänniskan- Gabriella Håkansson
21 hjälp till självtjälp- (svårstavat, författaren?)
Huset på Arlozorov gatan- Simon Jonsson
Ryttlarna- Mats Kolmisoppi
Den moderna kvinnans guide till sex och europeiska tänkare- Charlotte Greig

"Kondolera mera"

Du böjde dig framåt i början av trappen.
Vad jag fick lust att knuffa ner dig.
Du ställer ner ett par skor.
Böjer dig.
Vilken stor uppståndelse det skulle bli.
Bagatell..
Jag är trött på att lyssna, försöka lyssna, nicka lite då det ska nickas och låta konversationen dö ut av sig själv.
För att du är en näsvis och sympatilös jävla människa.

Tysisk man på ett otypiskt sätt.

The nostalgic thing that drives you back

Först var man bjuden på barnkalas.
Men det blev så sent så jag sov över hos bror som bor i stan. Jag utanför. Flyttade, det har gått snabbt. "Känns som igår" när vi kom hit. Jag som fick ett mentalt sammanbrott och visste inte vad. Men nu sov jag i staden. Jag trivs med att höra bilarna brumma utanför mitt i natten, jag vill känna hur det vibrerar i golvet när de andra människorna i de närliggande lägenheterna går, höra genom väggarna och jag vill kunna bli utelåst utanför porten mitt i natten och blir tvungen att kasta sten på grannens fönster. Eller det sistnämnda är inte speciellt kul. Men det är känslan...

Och alla dessa gårdsmöten. Har aldrig i mitt liv varit på en sådan. Men det är ändå en inbjudan, en trevlig stund med grannarna. Sen så är det nog inte så många i min åldersgrupp som går på sådana tillställningar inklusive mig själv.

Men det är känslan...

Fågelsvenska

Kollade på ett program där de intervjuade Jonas Hassen Khemiri.

Han sa något väldigt smart och det har fått mig att börja fundera..

Att vi i Sverige har byggt upp språket utifrån "fågelutryck". Det stämmer till stor del. Ex: vi sitter hemma och ugglar, jag storknar, pippa etc.

Det är bara början..

I'm the butchers daughter.

Nu blir jag nästan lite skrämd. Min mor springer runt i huset och försöker ta död på allt som flyger. Till hjälp har hon en makapär som ser ut som ett litet tennisträ. Det är rosa dessutom. Nu kommer hon visst...

-Titta! Två i en, se här.
Hon visar jag bryr mig inte ett smack.
- Mmm bra mamma.

Jag förstår inte riktigt varför alla flugor kommer hit. Inte för att det är orent. De kommer in men inte ut. Jag blev nästan kompis med en tror jag. Jag tänkte att den kanske skulle få heta Flugan. Men. Det kanske skulle vara lite för skrämande/annorlunda. Den har suttit på min arm medans jag sitter vid datorn i rummet. Men idag tog Flugans liv slut..

.. Och min första "kompis" som dog var Flugan.

It's wood

Blåsåsen...

En busshållslats.
Många fel.

Inte Blå-såsen utan Blås-åsen.
Eller?

Jag ska hoppa ner från Eiffeltornet..

Tänkte att en förnyelse skulle ske.
Men inte blev det som man tänkt sig.
Nej.
Den utväxta pagen som jag haft i x antal månader började se sina sista dagar.
Jag tänkte höst, förnyelse, ny termin, ny kämparglöd som försvinner efter två dagar då man har träningsverk i röven av alla trappor och tänker ut hur man ska få tiden att gå så snabbt som möjligt bland alla lektioner.
Men min förnyelse blev ett fiasko. Jag tänkte börja ytligt sett med en ny frisyr.
Ja, jag har aldrig riktigt förstått människor som gnällt så mycket över klippt hår då de blivt missnöjda.
Men nu fattar jag. Jag känner av denna känsla av en misslyckad handling..

... jag liknar Ted Gärdestad.

Face like summer

Han gick trotsigt fram och tillbaka i rummet.
Ute var det strålande sol och jag hade blivit sådär lagon solbrun.
Gestikulation.
Jag minns att han gick fram och tillbaka.
Sa meningar som var i ett tonläge av ren desperation och missär.
Att muta funkar inte längre.
Hur många gånger man försöker kan det inte dölja det andra.
En fadd smak uppstår i munnen.
Ännu mer gestikulation.
Och jag
reser mig upp och går..

Tel Aviv där allt är solkysst..

Eftersom våran bil är helt kvaddad efter en olycka så har sökandet efter en ny påbörjats. Var och tittade på en bilfirma och ibland vet man. Jag tänker inte tjata om klyschor, det är bara jobbigt och klyschigt i sig. Nej. Utan denna kommer det bli.
Silvrig. Och träpanel.

"Jag kan se för mitt huvud ett dussin vattenballonger som är fyllda av något med vikt och när de sprängs mot marken utsöndras en doft.
Känner du?
All kvarlämnad gummi ligger kvar lika lealöst som allt innan."

This ain't no picnic

• Gjort rent kattlådan, vad har de egentligen i bajset eller är det bara jag?
• Pratat och fotograferat vägarbetarna
• Sagt åt mor, som är van med automatlåda, att växla upp (jag har inte ens övningskört någon gång)
• Stått under ett smattrande plåttak på en parkering då det var tvunget att börja hällregna medans jag skulle ta mig till plats A till plats B
• Köpt 5kg potatis av en lokal lantbrukare
• Stänkt in en harkrank i ett stort upp och nervänt glas. Jag vill inte påstå att jag är sadistisk men vill inte att de flyger runt hemma.

Make my day eller något..

They are called dandelions

Hur hamnade jag här egentligen?
Vi sitter och trängs i en liten caddy.
Jag mamma och han.
Jag, halvt ovanpå dig.
Din hand läggs ovanpå ett av mina lår.
Tar bort den, vill inte att den ska vara där.
Känns fel, jag vet.
Men jag vet inte om du är medveten.
Och han som kör.
Mustaschen.
Oj, växelspaken kärvar.
Pressar motorn och kör på 4:an hela vägen.

Jag kunde lika gärna tagit bussen

klacken på CF nr2 (patt-rabatten gäller inte här, pröva nästa lucka)

Skrik.
Känslor av rädsla, adrenalin och kickar av maskinella ting.
Ett konstant jävla dunkande av riktigt dålig musik.
En ruta fylld av kondenstation.
Gestikulation med handen, jag med.
Visar 1 med handen. Han utanför visar 2.
Det ska bli...
Den absolut värsta sångraden:
"When I think of you I touch myself"
Vem gör sånna texter egentligen.
Detta konstanta dunkande.
Inte räkna fel, ser inte bra ut i kassan då.
Välkommen till mitt fyra dagars långa sommarjobb.

Och ingen patt-rabatt får man heller...

Klacken på CF

Klacken är hungrig.
Klacken ska äta, men vet inte vad?
Klacken kollar.
Ser ljus och..
Chips!
Mums tänker klacken och beger sig dit.
Klacken skita i mat.
Klacken får snacks(chips)
Klacken blir glad.

Det finns en gud

En av de största lögnerna inom det morderna samhället..

Bermudatriangeln

Som stängda dörrar.
Dom är vita, min och din.
I träden klättrar det inte längre några apor. Det är för blåsigt.
För mycket här, för mycket där.
Känn här. Precis mellan brösten på den där triangeln. Känner du?
Precis som i skolans gympasal fast då var det på en uppblåsbar plastdocka. Den som knäppte när man tröck lagom hårt, annars fick man ta i mer.
Varje natt är den där dörren stängd precis som i den stora salen...

Eavesdropper

Fan...

Paraplyt drar. Stänk från en långtradare.
Vattendroppar som rinner nerför pannan.
Värme.
Avstigning...
Går och möter en regnbeklädd människa som berättar om en som ska flytta till Bahamas.
Mina skor chippar.

Jag säger
- Hej, varför har du inte någon regnjacka?
- Jag glömde
- hah okej

Chippeli chopp,chipp
Fan, paraplyt vänds ut och in i vindens lekar. Jag kliver in. Bokryggar. Slänger paraplyt i soptunnan.

Skitsak..

Bigmouth lalala

I förrgår fick jag mig ett lyckorus.
Jag satte i mig 25 gram kokain och lite LSD som grädde på mosen.
Nu kunde ju detta vara sant.
Nej, tyvär. Som vi alla vet är ju det här med droger lite av en tabu i Sverige.

Och ni på IKEA. Ni borde laga taken så ni slipper ställa en massa blåa plastlådor av modellen Skura innan utgången.


Påskmiddag. Mat, gult, stämmning, hos våran allas fisk...

- Åh, Ior är väl ett fint namn att döpa sitt barn till?
- Puh tycker jag låter häftigt!
Nu hade dem flesta sagt något så jag säger:
- Nasse, det låter väl fint?
Coolt, det rimmar på Brasse.
- Emh, det kan nog misstolkas lite va "Hej det är jag som är Nasse!"

nr 45

Jag vill åka dit. Dit Rue Sauffroy ligger(låg). Känna Jean Blomart, Marcel, Hélène och Laurent. De som var dåtidens samhälle. Sitta på ett insjunket café och dricka surogat kaffe, i hopp om att smaken skulle vara bättre än den vanliga sorten. Vilket jag senare upptäckte att så inte var fallet. Gå på samma gator som funnits där i årtionden, men som ingen lägger en större tanke åt. Ungefär som växthus effekten. "Det kommer inte att hända mig". Ja, men vänta och se bara. Världen borde ha fler realister och existentialister. Skulle det då vara bättre? Svar:nej, antagligen inte. För det kommer fortfarande att gå folk på Paris gator som om inget hänt. Inte en tanke. Nej. Rue Sauffroy

" Viva la Beaver!"