Han gick trotsigt fram och tillbaka i rummet.
Ute var det strålande sol och jag hade blivit sådär lagon solbrun.
Gestikulation.
Jag minns att han gick fram och tillbaka.
Sa meningar som var i ett tonläge av ren desperation och missär.
Att muta funkar inte längre.
Hur många gånger man försöker kan det inte dölja det andra.
En fadd smak uppstår i munnen.
Ännu mer gestikulation.
Och jag
reser mig upp och går..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar