Dom står där. Dom är överallt och ber snällt. Jag pratar inte om alkolisterna vid parkbänken, inte de tiggande utan alla små barn som säljer maj-blommor.
Jag är nog den enda. Ja, kanske den enda som får rikigt dåligt samvete när jag inte köper från dessa små barn. Varför vet jag inte riktigt. Jag kommer ihåg själv då jag och min kompis lyckades sälja maj-blommor för hela 19 riksdaler. Tänka sig,vad man ansträngde sig. Och då hade vi lagt till några enkronor så vi inte skulle skämmas.
Vilket vi ändå gjorde...
Men istället så försöker jag muntert säga till dem:
Nej tack det är bra ändå
Vilket egentligen är meningslöst för de kommer garanterat inte komma ihåg mig imorgon eller om en vecka. Och detta går också emot mina principer. Jag gillar inte små barn. Vissa kanske. Men för mig är de bara små apor som klättrar i träden och skriker som schimpanser.
Ja
Jag blev väldigt överraskad då jag idag gick förbi, med en kompis, en skohylla med barnskor och jag plötsligt utbrast, "men titta vad gulligt". Jag," jag", ska absolut inte stå och gorma efter ett par gråa Tretorn's i storlek 28.
Nej, nej nej!
2 kommentarer:
läste det där om becka :O inga sms till mig :(
dom där barnen ja! det är ändå bara föräldrar och mormödrar som köper ;)
Skicka en kommentar